Lagom när Lärarnas temanummer VÄRLDEN kommer i brevlådan och terminen alldeles strax är slut sitter jag och tänker.
På skolan förbereder vi vår sista redovisning i årskurs 3. Vi har haft 2 redovisningar under läsåret. Vi jobbar så. Vi har ett tema och i slutet av temat redovisar vi för föräldrar och andra inbjudna. Vi redovisar saker vi lärt oss på olika sätt.
.JPG)
Detta vårt sista tema heter STOCKHOLM, det är vårt sista tema för läsåret.
När vi introducerade temat fick eleverna vara med och fundera över vart de kunde tänka sig att åka och vad de ville ta reda på där och hur de ville redovisa.
Efter det anordnade vi en lottdragning då det bestämdes vem som skulle åka vart.
Min grupp gjorde en utflykt till KAKNÄSTORNET, en elevfråga var:
- Heter tornet så för att där finns kakor som ser ut som näsor?
Då kom jag ihåg mina egna tankar som barn och att jag själv faktiskt haft liknande funderingar kring varför det egentligen heter Kaknästornet.
En av eleverna kom glatt fram under utflykten och berättade:
- M-L, det ju området där tornet byggdes som heter Kaknäs och det är därför tornet heter så.
Jag tänker att, ja, det är så kunskap bildas. Egna frågor söker svar. Engagemang.
Redovisningen blir på måndag kväll och jag vet att en elevgrupp valt att bygga Kaknästornet i miniatyr. Det är sammantaget många kunskapsområden som de eleverna besitter.
